Kom förberedd!
Nyckeln till framgångsrika studier är att helt enkelt lägga ned lite tid på att förbereda sig. Det behöver inte ta särskilt lång tid. Börja med att se till att du har alla grejer som behövs. Papper och penna är en förutsättning för att kunna delta. Skaffa några skrivblock, ett gäng bra pennor och en bra väska att bära sakerna i!
Olika slags kunskapDet finns olika slags kunskaper, för att införskaffa dem, är det lämpligt att skaffa sig en förståelse om dem och ständigt reflektera över vilken sorts kunskap som används vid olika tillfällen:
Faktakunskap - eller kunskap som information. Faktakunskaper är exakta kunskaper som är lätta att glömma, om man inte har något att hänga uipp dem på. Men de finns ifta samlade på mer eller mindre lättåtkomliga platser. Förståelsekunskap - att förstå är att tagit till sig kunskaperna på ett djupare sätt. Det man förstår glömmer man inte så snabbt. Färdigheter, det vill säga mer praktiska kunskaper, som förmågan att kunna tillverka något, reparera tvättmaskinen eller spela handboll. Det man förstår glömmer man inte så snabbt! Förtrogenhet, innebär "tyst" kunskap, en kunskap som är svår att beskriva. Hur låter en flöjt? Bad betyder "ont i magen"? Även om man inte kan uttrycka hela sin kunskap i ord, så vet man ändå mycket. Använd hjärnan!Det är med hjärnan du tänker och lär dig nya saker. Om du känner till något om den, bör det få konsekvenser för hur du använder den. Den uppdeling i vänster och höger hjärnhalva som du får läsa om här gäller för de flesta människor:
Vänster hjärnhalva: Vänster hjränhalva liknar minnet i en dator. Den tänker steg för steg. Det kan ta tid. Saknas ett led går det inte alltid att komma fram till någon lösning. När du antecknar "hierarkiskt", dvs. ställer upp dina anteckningar i överordnade och underordnade begrepp är den din vänstra hjärnhalva som styr. Den vänsta halvan är också språkspecialisten - i den sitter språkcentrum där bland annat vår talförmåga har sitt säte. Vänster hjärnhalva har stor kapacitete att tänka logiskt, men liten att tänka kreativt. Det är oftast vänster hjärnhalva som "bestämmer" över det mesta som händer i huvudet. Höger hjärnahalva Höger hjärnhalva är helt annorlunda. Där finns känslorna och helhetssynen. Den kan exempelvis känna igen ett ansikte i en folksamling med en enda blick. Den uttrycker sig inte med ord, men den kan kontrollera handlingar, lösa problem och minnas saker. Du kan använda den till mer pararellt tänkande som tar hänsyn till många aspekter samtidigt. Kreativiteten får sin näring här. Vänsterhjärnans metod när det gäller att lösa problem är att vara systematisk, att gå steg för steg. Men ibland får du en snilleblixt, lösningen. |
Hur studera smart? På den här sidan kommer olika tips, fakta och information finnas för hur du kan förbättra din studieförmåga! För när du tänker efter, hur ofta anstränger du dig verkligen för att bli en bättre student? Under introduktionskursen kommer vi tillsammans arbeta för att komma igång direkt, så att vi slipper ägna tid åt det senare!
Häng med, halka inte efter!Schemat, och framförallt terminsplaneringen finns till för dig, använd den! Enklaste sättet att få bra betyg är att göra saker i tid, lägga lite energi på dem och lämna in dem. Se till att ständigt uppdatera din loggbok och läslogg och fylla på din portfolio. Då blir allt enklare både för dig och mig!
Din förmåga att tänka och reflektera ska stärkas och öka under gymnasietiden, särskilt på svensklektionerna. Du ska bli bättre på att tänka själv och lita på ditt eget omdöme. Dålig koncentration?Nästan alla människor har upplevt att de läst en text noga, men det enda minne som man har är att tankarna varit på annat håll. Detta är väldigt vanligt och beror på att man läser för långsamt.
Vänsterhjärnan som är ordningsmannen i oss gör som den är tillsagd, den läser, men om högerhjärnan ser några bilder eller inte får någon helhet av det lästa så vill den sysselsätta sig på annat sätt. Den tar helt enkelt fantasin och sticker iväg på egna äventyr. Fantasin segrar över viljan Ett enkelt tankeexperiment som man kan göra är att tänka sig en en 20 meter lång bräda som är en halv meter bred. De flesta människorna klarar lätt av att gå på brädan så länge den ligger på marken men om den flyttas 10 meter upp i luften och placeras mellan två hustak så blir det genast problem. Högerhjärnan gör en bild av hur personen ifråga kommer att ramla och denna bild blir så stark att när personen kommer ut på brädan blir det problem. Det finns många fler exempel på hjärnans makt över viljan, t.ex. när golfaren gör en bild av att han inte skall slå bollen i vattenhindret. När hjärnan ser bilden av hur bollen går i vattnet så syns ju inte ordet inte utan målbilden blir ….. Just det, bollen hamnar där högerhjärnan såg att den skulle hamna. Den kraft som finns i högerhjärnans förmåga att se bilder och helhet, utnyttjas tyvärr väldigt dåligt i högre studier. |
Ta lagom korta läspass!
Eftersom hjärnan bäst minns det första och det sista under ett läspass, bör passen inte vara för långa. Läs inte mer än 45 minuter i sträck. Kanske ska du ta en paus redan efter 15 eller 20 minuter? Gör något helt annat under några minuter för att vila hjärnan. Motion är nyttigt även för hjärnan. En vältränad människa har större inlärningsförmåga n den kroppsligt passive.
Vi kommer ihåg mer...
- Av det första och sista vi lär oss under ett läspass
- Om vi kan associera informationen till något vi redan kan
- Om något står från resten
- Om vissa avsnitt upprepas
- Om vi repeterar det vi läst
Lästeknik
Översiktsläs - rubrikerna först
Det är lättare att förstå en text om du vet något om innehållet i den. Läs först rubrikerna några sidor framåt och fundera över hur de hänger ihop. Ögna sedan igenom själva texten för att leta efter ord och begrepp som du känner igen. Nu har du antagligen skaffat dig tillräcklig god överblick för att lättare kunna ta dig igenom innehållet. Detta sätt att skaffa sig förförståelse av en text underlättar läsningen, från första läsinlärningen till forskarnivå.
Om det bara är enkla faktauppgifter du är ute efter passar översiktsläsning bäst. Givetvis går det snabbast att leta i registret längst bak i boken, men alla register är inte så finmaskiga att de innehåller alla uppgifter.
Djupläs för att förstå
Nu läser du noga. Det räcker säkert inte med en enda genomläsning, efter som du vill förstå vad texten innehåller. Nu har du nytta av att ha översiktligt. Sätt in de ord och begrepp som du lade märke till vid översiktsläsningen i ett sammanhang. Vad är det viktiga i texten? Stryk under det du anser är nyckelord. Var sparsam med undertryckningarna - om du stryker under den ena meningen efter den andra verkar det mesta lika väsentligt. Enskilda fakta, namn, årtal och platser brukar vara lättast att urskilja. Din egen hjärna arbetar hela tiden med att leta samband mellan sådana faktauppgifter. Utnyttja detta och försök också förstå hur de enskilda uppgifterna hänger ihop. Skriv frågor till tankegångar som du inte förstår. Diskutera gärna med någon kamrat, en sådan diskussion kan vara mycket värdefull. Tillsammans hittar ni lösningen!
Bildtänkande och minne
Bilder är ofta lätta att minnas, särskilt om de är roliga, ovanliga eller bisarra. Bildminnet är mycket mer omfattande och snabbare än det verbala minnet. Synminnet, som arbetar med hela bilden som en enda enhet, kan lagra häpnadsväckande mycket. När du läser en bild bör du försöka få orden att framkalla bilder i din hjärna och inte försöka lära in dem ordagrant. Nyckelord går snabbare att skriva än hela meningar. Du kan också rita en bild som stöd för minnet.
Arbeta med din läxa
Välj att arbeta med någon läxa genom att rita bilder till den. Medan du ritar kommer du säkert på frågor kring ämnet. Vilka ger läroboken svar på? Vilka måste du söka svaren på någon annanstans?
Notera frågor och associationer
När du läser läxor kommer du säkert ofta att tänka på sådant som du redan lärt dig. Du kan jämföra med detta, göra reflektioner eller dra en slutsats. Det kan också vara något du undrar över. Då skriver du ned din egen fråga. Om du arbetar så här aktivt med texten kommer resultatet bli mer än enbart understrykningar. Alla noteringar som du gör blir till stöd för minnet. Vissa saker uppmärksammar man genast. Dessa har man också största chansen att minnas. Vad är det i läxan som verkar svårt att förstå eller som är rent ut sagt tråkigt? Pröva att lyfta fram detaljer. Försök att få grepp om varje del genom att hitta en association. Genom att aktivera ditt minne kommer du kanske på en lösning eller något att hänga upp uppgifterna på. När du tänker uppstår nya kombinationer i minnet!
Det är lättare att förstå en text om du vet något om innehållet i den. Läs först rubrikerna några sidor framåt och fundera över hur de hänger ihop. Ögna sedan igenom själva texten för att leta efter ord och begrepp som du känner igen. Nu har du antagligen skaffat dig tillräcklig god överblick för att lättare kunna ta dig igenom innehållet. Detta sätt att skaffa sig förförståelse av en text underlättar läsningen, från första läsinlärningen till forskarnivå.
Om det bara är enkla faktauppgifter du är ute efter passar översiktsläsning bäst. Givetvis går det snabbast att leta i registret längst bak i boken, men alla register är inte så finmaskiga att de innehåller alla uppgifter.
Djupläs för att förstå
Nu läser du noga. Det räcker säkert inte med en enda genomläsning, efter som du vill förstå vad texten innehåller. Nu har du nytta av att ha översiktligt. Sätt in de ord och begrepp som du lade märke till vid översiktsläsningen i ett sammanhang. Vad är det viktiga i texten? Stryk under det du anser är nyckelord. Var sparsam med undertryckningarna - om du stryker under den ena meningen efter den andra verkar det mesta lika väsentligt. Enskilda fakta, namn, årtal och platser brukar vara lättast att urskilja. Din egen hjärna arbetar hela tiden med att leta samband mellan sådana faktauppgifter. Utnyttja detta och försök också förstå hur de enskilda uppgifterna hänger ihop. Skriv frågor till tankegångar som du inte förstår. Diskutera gärna med någon kamrat, en sådan diskussion kan vara mycket värdefull. Tillsammans hittar ni lösningen!
Bildtänkande och minne
Bilder är ofta lätta att minnas, särskilt om de är roliga, ovanliga eller bisarra. Bildminnet är mycket mer omfattande och snabbare än det verbala minnet. Synminnet, som arbetar med hela bilden som en enda enhet, kan lagra häpnadsväckande mycket. När du läser en bild bör du försöka få orden att framkalla bilder i din hjärna och inte försöka lära in dem ordagrant. Nyckelord går snabbare att skriva än hela meningar. Du kan också rita en bild som stöd för minnet.
Arbeta med din läxa
Välj att arbeta med någon läxa genom att rita bilder till den. Medan du ritar kommer du säkert på frågor kring ämnet. Vilka ger läroboken svar på? Vilka måste du söka svaren på någon annanstans?
Notera frågor och associationer
När du läser läxor kommer du säkert ofta att tänka på sådant som du redan lärt dig. Du kan jämföra med detta, göra reflektioner eller dra en slutsats. Det kan också vara något du undrar över. Då skriver du ned din egen fråga. Om du arbetar så här aktivt med texten kommer resultatet bli mer än enbart understrykningar. Alla noteringar som du gör blir till stöd för minnet. Vissa saker uppmärksammar man genast. Dessa har man också största chansen att minnas. Vad är det i läxan som verkar svårt att förstå eller som är rent ut sagt tråkigt? Pröva att lyfta fram detaljer. Försök att få grepp om varje del genom att hitta en association. Genom att aktivera ditt minne kommer du kanske på en lösning eller något att hänga upp uppgifterna på. När du tänker uppstår nya kombinationer i minnet!